Uppsökande ungdomsarbetarnas arbetshälsa
Into deltar i veckan för ungdomsarbete 11-17.10. Veckans tema i år är välmående inom ungdomsområdet. Under veckan publicerar Into bloggar som fokuserar på välbefinnande, hur man mår på jobbet och meningsfullt arbete från uppsökande ungdomsarbetets och ungdomsverkstädernas synvinkel. Den här gången skriver Camilla Sjöskog, koordinator för svenskspråkigt uppsökande ungdomsarbete.
Under den tid som coronaepidemin pågått har det uppsökande ungdomsarbetet förändrats en hel del. Invanda arbetsmönster och rutiner har fått gås igenom och nya sätt att utföra arbetet har utvecklats, bland annat gällande distansträffar och elektroniskt kontakttagande till ungdomar. I landet har restriktionerna sett olika ut och uppsökarnas arbete har verkställts på olika sätt. Vissa har varit tvugna att jobba helt på distans, medan andras arbete sett ganska normalt ut. För de uppsökande ungdomsarbetarna har läget medfört frustration, utmaningar, men även positiva förändringar.
Arbetsbördan och arbetsorken hos uppsökarna har diskuterats i olika sammanhang och läget i landet ser ganska likadant ut. Ökad arbetsbörda, otillräckligt stöd från arbetsgivare, osäkerhet kring framtiden, förändringar i organisationen, avsaknad av arbetshandledning m.m. har lett till en viss utmattning hos en del av de anställda.
Vilka saker stöder arbetshälsan?
En enkätförfrågan gjordes under våren 2021 bland uppsökarna för att kartlägga arbetshälsan och för att se vilka saker som enligt uppsökarna stöder arbetshälsan. 133 stycken av landets drygt 500 uppsökande ungdomsarbetare svarade på denna enkät. 39% ansåg att arbetshälsan försämrats något under coronaåret och enligt 7% hade arbetshälsan försämrats betydligt. 35% ansåg att ingen förändring skett. Häpnadsväckande var att 17% anser sin arbetshälsa ha förbättrats något och för 2% förbättrats betydligt. Här vore intressant att veta vilka specifika faktorer som gjort att arbetshälsan påverkats positivt.
Det som enligt de flesta uppsökare stöder arbetshälsan är en förtroendefull och god stämning på arbetsplatsen, kamratstöd av kollegorna och teamet, att man har möjlighet att påverka arbetets innehåll, en bra balans mellan arbete och fritid samt bra stöd från chefen. Möjlighet till distansarbete eller mobilt arbete, positiv respons, en tillräcklig och motiverande lön samt arbetshandledning lyftes även fram som stödjande faktorer.
Bland de fritt formulerade kommentarerna kan man genomgående se att positiv feedback eller ett enkelt tack av ungdomar eller samarbetspartners/kollegor är en sak som gör att arbetet upplevs mera meningsfullt. Att ungdomen utvecklas och går framåt – även med små steg är något som gör att uppsökarna upplever att de gjort ett bra jobb. Den positiva meningsfullheten fås från små saker t.ex. “när ungdomen själv tar kontakt”, “att en ungdom som man länge försökt få tag i svarar på ett samtal”, “uppskattning av kollegor”.
Chefens stöd behövs i ett viktigt arbete
Uppsökande ungdomsarbetarna är en viktig länk i de utsatta ungdomarnas liv, de kan i början vara de enda som ungdomen vågar lita på och ha kontakt med. Uppsökarnas kompetens, engagemang, envishet, uthållighet, närvaro och förmåga att samarbeta, bemöta och lyssna är nära kopplat till arbetshälsan varför en satsning på denna bör göras. En satsning på de saker som påverkar positivt; förståelse, förtroende och stöd från arbetsgivare/chef, satsning på feedback, samarbete och stöd mellan kollegor, bra arbetsklimat, arbetshandledning samt en lön som motsvarar arbetsinsatsen.
En satsning är av största vikt, speciellt med tanke på att endast 29% av de som svarat på enkäten tror sig vara kvar på samma arbetsplats om fem år. 45% svarade kanske på denna fråga och hela 26% troligtvis inte! Detta är väldigt oroväckande och man kan då spekulera i vad orsaken till detta är. Är det lönen, arbetets status, för lite positiv feedback eller bara helt enkelt för tung arbetsbörda?
Camilla Sjöskog
Uppsökande ungdomsarbetare i Jakobstadsnejden samt koordinator för svenskspråkigt uppsökande ungdomsarbete